Inspiration, nya material, tekniker o trender

För att söka inspiration åkte några av oss till Råvara - Materialbibliotek i Mölndal och ägnade några timmar åt att titta på nya och nygamla material.

Enskilt och vid någon träff sökte vi nya trender, i heminredning, byggnader och andra områden. Vi såg oss om i vekligheten, i kataloger, tidskrifter och litteratur.

Vi funderade över vart denna inspiration kan leda oss i det fortsata designarbete.

Tillgänglighetskunskap

Vid två träffar ägnade vi oss åt tillgänglighetsaspekter. Den första v dem höll jag en genomgång av vilka olika funktionshinder och andra grupper med speciella behov som kan förekomma. vi pratde om vilka särskilda behov de har i en trappmiljö. Hur kan ett trappräcke ge dem extra stöd och hjälp.

Vid ett annat tillfälle besökt jag coh några represetnatner för personalen SRF, synskadades Riksförbund i Göteborg och fick ytterligae infrmation och fick prova påa tt gå en relativt lång promenad inomhus och utomhus med bindle och blindkäpp. det var inte lätt men det gav insikt om vilka svårigheter som kan uppstå.

ssom avslutning på denna del funderade vi visionärt över vart dettta kan leda oss i fråga om nya produktidéer.

Miljökunskap med Birgitta Nilsson

Vid en halvdagsträff hos Herrljunga ledstångsfabrik kom Birgitta Nilsson från DmO och fördjupade våra kunskaper om Miljöarbete hos företag i allmännhet och hur det skulle kunna appliceras på Herrljunga Ledstångfabrik och deras produkter.
Tillsammans analyserade vi företagts miljöarbete idag coh vad som kan förbättras i framtiden.
Vi avslutade med att visionärt fundera över vad dess nya kunskapere och insikter kan ge oss för nya produktidéer till vårt fortsatta designarbete.

PRAO hos Herrljunga ledstångsfabrik

Under tre dagar följde jag olika delar av mätning, tillverkning och montering

Att mäta upp för tillvekning av ett trappräcke kräver kunskap och erfarenhet. Det är ju sällan som det bara består av raka längder. Det är böjar och stigningar i kombination. Ibland tvingas man mäta trots att trappan och ev. smidesdetaljer som handledaren skall vila på inte är färdigt. Det kanske ligger på golvet. Men det är ofta bråttom för det är i slutfasen på byggprojektet och det gäller att hela bygget blir klart i tid. För att ge anvisningar om tillverkning använd skisser med mått, numreringar och annan information, uppritade mallar på böjar, fotografier mm. Ibland är det samma person som gör uppmätningen som sedan påbörjar tillverkning och kanske slutför och gör monteringen. Men många gånger är det annan person som tar över tillverkningen hemma i Herrljunga. Då gäller det att man har utarbetat ett sätt att kommunicera som tolkas rätt av alla parter.
Oftast är det en och samma person som gör hela tillverkningen, från att välja ut virket till färdig t rappräcke. Det sista momentet ytbehandling utförs alltid av en och samma person.
Många moment i tillverkningen är komplicerade, det krävs skicklighet och erfarenhet.
Trappräcket tillverkas i delar som sätts samman av ”skruv”, en skruv som har gängor i båda ändar. Vissa partier skruvas ihop på fabriken men vissa sätts samman på plats vid monteringen. På väl valda ställen lämnar man ibland lite längre del än vad ritningen säger för att ha viss marginal att ändra på plats vid monteringen. Det kan ha skett förändringar där sedan man mätte.
Man tillverkar runda ledstänger, som ibland monteras med väggbeslag, eller skruvas mot fästen på smidesräcke eller liknande. Man tillverkar ledstänger med olika profiler och ibland med ett fräst spår för att läggas mot längsgående smidesdetalj.
Ibland tillverkar de även hela trappräcken och trappor. Den mesta produktionen går till offentliga/publika miljöer. En väldigt liten del säljs till privatpersoner.