BESLUT om steg 2

I januari var det verkligen dags att bestämma sig för vad steg två, produktutvecklingen, skulle ägnas åt. Trots att jag gärna hade levt kvar i steg 1 en lång tid till. Det finns så många kontakter att ta, så många möten att göra, så mycket mer att lära sig och att förstå. Men nu var tiden ute för den delen. Dag att ge sig ikast med nästa fas.
Jag sammankallade en tillfällig referensgrupp, av personer som arbetar inom Design med Omtanke och som till viss del följt mitt projekt. Jag kom till mötet med en kort presentation av vad jag gjort och ett tiotal förslag på vad jag skulle kunna gå vidare med i steg två. Bland dessa kan nämnas köautomater, inköpsautomater, butikskoncept, trappräcke, förbättrad teleslinga, Brosch ”jag är hörselskadad”, informationsprodukter, .......

Efter den stunds diskussion föll valet på trappräcken. Jag och även de övriga kände oss nog lite förvånade över det beslutet, men ändå ar det självklart på något vis. Det är spännande eftersom det är en i sig ganska enkel produkt, med lång historik, som man inte har ifrågasatt form och funktion på. Vad kan man göra med en så enkel produkt? Kan man ge den mervärden som vi inte anar idag. Eller visar det sig att de är fulländad som den är. Ja, det är frågan det! Vi får se!

Dag för steg två! Känns härligt!

Litteratur jag läst under projektet

Under projekttiden har jag letat litteratur som känts angelägen. För den som är intresserad följer här ett axplock.

På VGRs hemsida www.vgregion.se kan mna hitta fram till flera intressanta dokument. Dels riktlinjer och standard ( http://www.vgregion.se/vgrtemplates/Start____24996.aspx )för hur olika miljöer bör vara för att vara så tillgängliga som möjligt. Jag har läst dessa med fokus på krav där det kanske saknas bra produktlösningar. Genom att läsa dem på det sättet har jag fått några idéer till min idébank på vad jag skulle kunna gå vidare med i steg 2 av mitt projekt. På regionens sidor hittar man också mallar för inventering av befintliga lokaler. Även ur dessa kan man leta idéer på produkter som kan behöva förbättras.

På boverkets hemsida www.boverket.se kan man hitta massor av läsvärt bl a boken ”Enklare utan hinder” med många konkreta exempel på problem och dess lösningar.

Hos den nybildade myndigheten Handisam www.handisam.se kan man hitta en hel del läsvärt. Handisam - Myndigheten för handikappolitisk samordning.

Jag har surfat runt på ett flertal hemsidor för olika handikappgrupper och funnit många intressanta och lärorika sidor. Bl a
De handikappades riksförbund www.dhr.se de
Hörselskades riksförbund www.hrf.se
Riksförbundet för trafik- och polioskadade www.rtp.se
Synskadades Riksförbund www.srfriks.org


Många av dessa föreningar och organsitationer har tryckta tidskrifter man kan prenumerera på, bla har jag läst tidningen
Assistans, tidning om assistenstjänster
Rörelse, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdom
Auris, Tidskrift för Hörselskadade
Reumatiker, tidning utgiven av Reumatierkförbundet
Jagaren, medlemstidning för föreningen JAG och brukarkooperativet JAG.
Hos föreningen JAG (Jämställd Assistans Gemenskap) hittade jag även novellsamlingen ”Utan dig kan jag inte smaka snön”. En mycket läsvärd novellsamling om sampelet mellan brukaren och assistent.


Hrf har gett ut ”Murbräckan” ett verktyg för att riva hinder och skapa tillgänglighet för hörselskadade.

Srf har en mapp om olika förhållande problem och bra lösningar för synskadade.

Dessa källor m fl har inspirerat mig under arbetets gång.

Anonym skuggning

Min idé om att skugga personer på stan, dvs följa personer med funktionshinder i olika publika miljöer för att med egna ögon observera vilka svårigheter de stötte på visade sig vara mer tidsödande än jag tänkt mig. De två skuggningar jag gjorde var mycket intressanta och lärorika för mig. Min förståelse för problematiken blev större vilket jag kommer ha stor nytta av framöver.
Båda de personer jag skuggade var rullstolbundna och hade personlig assistans. Det innebär ju att assistenten kan överbrygga många problem och därmed blir de inte så tydliga.
Jag hade velat få kontakt med människor med andra problem och personer som har tydliga problem men ändå klarar sig på egen hand i publika miljöer. Att få kontakter var det mest tidsödande delen och jag övergick därför till en del till det jag kallat anonym skuggning. Det är inte så spännande som det kanske låter. Det innebär mest att alltid ha ögonen med sig och vara uppmärksam på problem. I vissa fall innebar det att jag satte mig en timma eller två på någon plats där det rör sig mycket folk, exv centralstationen i Göteborg, sjukhusentréer, affärscentra.
Det jag observerad då var att många problem uppstår beroende på dåligt underhåll. Dörröppnare som är ur funktion, gatstenar, trottoarkanter o liknande som spruckit, rört sig och skapat ojämnheter.
En annan problematik handlar om information. Ofta krävs någon form av särlösning för att klara viss tillgänglighet. Tex en hiss för entré till Restaunger mm. De är i dagsläget ofta placerade lite avsides. Saknas det då information där man naturligt rör sig kan det innebära att den inte hittas och restaurangen förlorar gäster och den funktionshindrade förblir hungrig.

Möte med synskadad

Jag fick kontakt med en man, C, som arbetar som ombudsman på synskadades Riksförbund i Göteborg. Han är själv helt blind och arbetar dagligen med frågor som rör synskadade. Vid ett första möte pratade vi om allmänna svårigheter för synskadade och blinda personer.
Är man helt blind är man oftast beroende av andra människor när man skall göra något första gången. Man lär sig att röra sig i samhället och använda sig av olika produkter och utrustningar.
Det är naturligtvis en fördel för dem om inga förändringar sker i invanda miljöer och om produkter av ett slag är likadana var man än stöter på dem, t ex är biljettautomater, bankautomater. Idag finns stora skillnader t o m mellan en och samma banks automater. För information är de hänvisade till vad de kan höra och känna. Taktil information i form av Brailleskrift (upphöjda punkter) Ellen taktil text i form av upphöjda bokstäver kan ge behövlig information, på exv. hissknappar. Det är inte så bra för längre texter och kan ju bara hittas om den blinde känner till var info finns eller på ställen där man automatiskt lägger handen.
Inom gruppen med synskada finns stora skillnader i vilka svårigheter man kan ha att röra sig i samhället och utnyttja olika faciliteter. Men även de är hjälpta konsekvens i utformning över tid och plats. Ledstråk i golv eller liknanden hjälper att finna vägen till viktiga saker. Stora kontraster i ljushet, färg och form tydliggör i miljön.
Viktig information, exv. på bussar, spårvagnar och resemiljöer bör alltid finnas både som text och som högtalarmeddelande. Många andra viktiga punkter i miljöer kan märkas med ljudfyrar, exv övergångsställen.
C arbetar också med ett projekt med syntolkning på museer i Göteborg. Där kan synskadade men även andra låna en speciell spelare och få talad information om utställning. Utöver vanlig museiguidning får man beskrivning av hur man orienterar sig i utställningen och hur saker ser ut. Jag provade en sådan på Stadsmuseet om gamla Göteborg. Jätteintressant. Det gav en inblick i hur det är att inte se (jag blundade delar av utställningen), jag blev väldigt fokuserad på talinformationen och det blev en väldigt intensiv upplevelse. Efter en timma var jag dödstrött. Då smakade kaffe i museets kafé gott.
Vid ett tillfälle var jag med en testgrupp när de testade texter till kommande synguidning för den historiska miljön runt Göteborgs museum och Gustav Adolfs Torg. Det var vinterns kallast kväll, tror jag. Vi frös alldeles otroligt. Det var intressant, både den historiska kunskap jag fick på köpet och att röra sig stadsmiljö tillsammans med blinda och synskadade personer. I vissa lägen fungerade jag som ledsagare åt C, men jag blev på klara med att han och andra får förmågor att höra och på annat sätt ta till sig information om omvärlden som vi andra inte har.
Synguidning kommer att finnas på Röhsska museets permanenta Designutställning. Den skall jag prova. Spännande med syntolkning av något som är så visuellt som design.