Tillganglighetsdesign

Jag har fått ett arbetstipendie. Jag skall ägna det åt ett projekt för ökad tillgänglighet i publika miljöer. Här kommer jag att i kort anteckningsform berätta om hur projektet utvecklas. Jag vill gärna ha kommentar från er som läser. Under "ABOUT ME" finner du emailadress.

fredag, oktober 06, 2006

Skuggning B

(Andra projekt har tagit uppmärksamheten en tid och så kommer det att vara mest hela oktober. Några små aktiviter kommer i alla fall att pågå i detta projekt och i november blir det sedan bättre fart igen.)

Jag ändrar "numreringen" tilla tt bli bokstavsföljd. Det känns personligare att få ge personen en "intial" istället för ett nummer.

Skuggning av person, i texten kallad B.
B är rullstolsburen och har hjälp av assitent.

Eftersom vi skulle till ett större köpscentra ganska nära bostaden kunde B välja permobil.
Den kan komma upp i hastigheter bra bit över promenadtakt men för min och assistentens skull körde B i lagom takt. Det tar en liten tid att lära sig att köra en permobil skickligt. Denna reglerades med Joystick.
Jag observerade en stor vilja hos bilister att stanna vid övergångställen och släppa fram. Större än jag brukar uppleva som fotgängare. B höll med om att så kan det nog vara, men sa också att det är ofta tex andra kunder i affärer mm visar dålig förståelsen, tränger sig före mm.
Vi tog oss till köpcentrat. Stor snurrdörr var inget problem men det gäller att vara säker på handen sa B annars kan man lätt köra för nära så att dörren stannar tillfälligt.
Vi provade en liten specialbutik där varorna trängdes på hyllor, lösa stolar mm. Här var det inte lätt med permobil. Det gick att komma en bit in men inte hela vägen. Att nå varor för att titta på dem hade nog inte varit enkelt. Permobilen tog upp nästa hela den lediga ytan i butiken. B fick backa ut och det var trixigt att göra det. Andra som ville in i butiken fick vänta utanför tills B rullat ut.
Köpcentrats öppna ytor är stora och plana och ställer inte till några problem.
Vi ger oss in i en porslinsaffär. Inget problem att komma in, stora ytor i början men här och var blir det trångt och det kräver långsam körning och god kontroll. Vid ett ställe kör B på några kaffekoppar staplade på golvet under en butikshylla. Det låter mycket men inte går sönder. Det är de bakre hjulen på permobilen som tar i. Dessa sitter ganska långt bakom föraren och det är inte lätt att ha exakt kontroll över dem. Vi ser oss omkring och ser att butiken har gjort likadant på många ställen, ställt varor direkt på golvet under butikshyllor. För att de skall synas överhuvud taget står de lite längre ut på golvet än butikshyllan. Verkar var en mycket olämplig placering. Många kunder kan inte komma dit ner och det måste vara svårtstädat i lokalen. Vill man titta på saker längre upp på hyllan är det en klar risk att man stöter till och förstör varorna. Vem betalar? Affären hoppas jag, men det är inte roligt i alla fall för den som har sönder något. Så vare sig man har permobil eller inter är det en klart olämplig placering. (Tror jag skall ta en kontakt med butiken och påpeka)
Vi var inne i en heminredningbutik av mellanstorlek. En del av butikslayouten byggde på att man som kund rörde sig i en ringform. Men på ett ställe smalnade det av och permobilen var plötsligt för stor. Efter en hel de trixande kunde B vända permobilen. Annars hade B fått backa hela vägen tillbaks med många svängar.
Nu behövdes en fika.
Vi fastnade för ett café som låg som en ö mitt på köpcentrats golvytan. Disken är hög som en bardisk. De flesta kakor mm står ovanpå disken i små burkar och ställ. Dem ser man inte särskilt bra från permobilens normalläge. Personalen är tillmötesgående, visar och berättar. Vilka kaffesorter som finns står stort och tydligt på en tavla högt upp. Syn tydligt för oss alla. Efter viss vånda har vi lyckat bestämma oss om vilka läckerbitar vi skall smaka. Personalen lyfter snällt alltihopa till den plats vi vill sitta. Vi flyttar en av de lösa barstolarna och B rullar intill. Näsan hamnar mot bardisken ungefär. Tur att hela sätet på permobilen kan höjas så att B kommer till samma nivå som oss andra där vi sitter och dinglar med benen. Med en annan rullstol hade det inte gått.
Sedan rullar vi hemåt. En permobil syns sämre än en gående vuxen person på den stora parkeringplatsen. Vi diskuterar den typ av flagga man sätter på barnens cyklar. Dess funktion skulle vara bra just här men ett annat utseende och flexibilitet eftersom den kan vara i vägen i andra sammanhang. Vi pratar också om backspegel eftersom permobilen skjuter ut långt baktill och man kan ha svårt att ha koll. Kanske även backspegel på vanliga rullstolar för att ha ögonkontakt med assistenten.

Väl hemma provar jag att köra permobil. Principen är inte så svår men att precisionsköra är svårt.

Nästan hela vår runda finns på videon som jag skall kolla igenom senare.